Välkommen till Fam. Blom-Larsen
Hem Alagilles syndrom Levern Hjärtat Om oss Gästbok

Rubriker

Vad är Alagilles syndrom
Vid Alagilles syndrom påverkas flera organ i kroppen, främst lever, hjärta, pulsådror (artärer), lungor, ögon och ansikte. Nedsatt leverfunktion, förträngning av artärer och artärblödningar är de allvarligaste symtomen.
Läs mer
Vad har William gått igenom?
Här sammanställer vi vad William gått igenom genom åren som gått. Genom bilder och dagbok kopplat till en viss händelser.
Läs mer
Om leversjukdomar Levertransplantation Höga leverenzymsvärden transplantation

Överläkare Bengt Kristiansson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/

Östra, Göteborg inledde med att informera om leverns anatomi och

normala funktion.


-Levern delas in i tre lober, den vänstra och den högra loben, samt en mycket liten tredje lob. Loberna i sin tur delas in i segment, sa Bengt Kristiansson.

 

Levern, som består av flera miljoner leverceller, har en enorm reservkapacitet. Vid leversjukdom dröjer det därför ofta lång tid innan ett tillräckligt stort antal celler förstörts och man får symptom.

 

Två blodflöden, med helt olika uppgifter, går igenom levern. I motsatt riktning till de två blodflödena, leder gallträdet och gallgångarna galla ut från levern till gallblåsan och tarmarna. Gallan behövs för att möjliggöra upptag av fett från tarmen.

 

-Det ena blodflödet, leverartären, transporterar enbart syrgasrikt blod, under högt tryck, från aorta till levercellerna. När blodet avgivit syrgasen leds det ut via vensystemet till hjärtat. Levern har dessutom ett extra kärlsystem, vena portan, som samlar upp blod från hela tarmsystemet och leder det med lågt tryck in i levern. Allt vi äter går den vägen via tarmen och vena porta in i levern och därmed in i ämnesomsättningen.

 

Vid leversjukdom kan det bli minskat flöde genom vena portan, eller till och med fullständigt stopp. Detta kan leda till åderbråck i matstrupen (esophagusvaricer), mjältförstoring och ibland hemorrojder. Stopp i artären som leder in syresatt blod i levern är mycket ovanligt. Ett sådant stopp, vilket kan inträffa efter en levertransplantation, hotar

gallträdet och försörjningen av galla till tarmen.

 

-För inte så länge sedan visste man inte hur man skulle behandla barn med sådana stopp. Nu har vi lyckligtvis flera olika sätt att lösa sådana problem. Stoppen kan vara av flera slag och leda till olika problem, sa Bengt Kristiansson.

 

Gallblåsan, som är ett slags reservdepå för galla, kan man vara utan, men man kan inte vara utan galla till tarmen.

-Barn som har stopp i sina gallgångar, s k gallvägsatresi, blir mycket sjuka därför att levern skadas när gallflödet inne i gallgångarna är nedsatt.

 

Levern är kroppens viktigaste organ för ämnesomsättningen av kolhydrater, fett och protein.

-I levern finns t ex ett lager av socker som ser till att kroppen försörjs med en jämn ström blodsocker, vilket behövs för att man ska må bra. När detta lager är förbrukat tillverkar ett annat system nytt blodsocker. Levern tillverkar också gallsyror, som är en viktig beståndsdel i gallan, samt fetter och proteiner.

-Kroppen behöver fyra fettlösliga vitaminer; A, D, E och K-vitamin. Finns det inte tillräckligt med galla kan kroppen inte suga upp fett från tarmen och därmed blir det en brist på de fettlösliga vitaminerna. Om ett barn med en leversjukdom börjar blöda kan det bero på en brist på K-vitamin i levern, sa Bengt Kristiansson.

Ytterligare en viktig funktion som levern har är omsättningen av läkemedel.

-Nästan alla läkemedel aktiveras och bryts ner i levern. Är levern sjuk blir den här funktionen nedsatt.

I leverns uppgifter ingår också avgiftning av kroppen, lagring av fettlösliga vitaminer, samt kontroll av blodvolym och salt/vattenbalansen mm.

Uppskattningsvis föds det 40 barn/år i Sverige med någon form av leversjukdom.

Tillbaka

 

Copyright 2008 Välkommen till Fam. Blom-Larsen