Välkommen till Fam. Blom-Larsen
Hem Alagilles syndrom Levern Hjärtat Om oss Gästbok

Rubriker

Vad är Alagilles syndrom
Vid Alagilles syndrom påverkas flera organ i kroppen, främst lever, hjärta, pulsådror (artärer), lungor, ögon och ansikte. Nedsatt leverfunktion, förträngning av artärer och artärblödningar är de allvarligaste symtomen.
Läs mer
Vad har William gått igenom?
Här sammanställer vi vad William gått igenom genom åren som gått. Genom bilder och dagbok kopplat till en viss händelser.
Läs mer
Om leversjukdomar Levertransplantation Höga leverenzymsvärden transplantation

Prioritering (Vårdetik)
Vi är tre elever som har lite frågor kring prioritering inom vården. Hur sker egentligen prioritering av patienter inom till exempel organtransplantation? Vilka kriterier (t ex. ålder, personens tillstånd, vad patienten kan bidra till etc.) går man efter, finns det några stadgar för hela landet, eller är det olika för olika sjukhus? Vi behöver få svar snarast! Med vänliga hälsningar Södra Latins Gymnasium

 

Beklagar att jag inte kunde svara på er fråga i tid, men här kommer i alla fall lite information. Exakta prioriteringskriterier är delvis beroende av vilket organ som ska transplanteras. För vissa organ måste ju exempelvis storleks-match föreligga och ålders-matching kan också vara olika viktig för olika typer av organ. Jag ger här exempel på hur vi prioriterar vid njurtransplantation efter som den är det vanligaste förekommande transplantationen.

  1. I första hand undersöks om patienten har en närstående som vill donera. Levande-givar-donation är alltid fördelaktigt för mottagaren eftersom transplantationen alltid kan utföras planerat och utan lång väntetid i dialys. Man vet också att organen har optimal kvalitet. Den s.k. halveringstiden (den tidpunkt vid vilken hälften av organen fortfarande fungerar) är ca 10 år vid transplantation från avliden givare, men uppåt 20 år vid transplantation från levande givare. Avstötningsproblem och andra komplikationer är också mera sällsynt.
  2. Patienter som inte har någon levande givare ställs på vår väntelista för transplantation från avliden. Regel 1 är att man får ett transplantat inom blodgruppen. Alltså, en donator med blodgrupp A ger till en mottagare med blodgrupp A. Detta är viktigt att hålla på eftersom blodgrupp 0 i och för sig kan gå till alla mottagare, men de patienter som väntar på en 0-njure kan bara ta emot från 0-donatorer. Om man inte reserverar 0-njurarna för 0-mottagare, skulle 0-mottagarna få en ännu längre väntetid än vad som är fallet idag. När man har tittat på blodgrupp gör man en korstest, en immunologisk test för att se att mottagaren inte omedelbart stöter bort det transplanterade organet. Vissa patienter har antikroppar. Det kan då vara svårt att hitta en lämplig njure. Antikroppar kan man få efter blodtransfusion, efter tidigare transplantationer eller ibland efter graviditet.
  3. På väntelistan prioriteras alltid barn. Detta eftersom dialys är en extra påfrestande behandling för barn, dels påverkas tillväxten, dels kan det vara tekniskt besvärligt och dels torde den psykologiska belastningen vara än större än för en vuxen.
  4. Bland övriga patienter går vi i första hand efter väntetid. Det finns dock undantag. Om man någonstans i Norden hittar en s.k. HLA-identisk njure (en njure som har exakt lika vävnadstyp som mottagaren) så skickas den njuren till oss och går till just den patienten oavsett väntetid. På motsvarande sätt skickar vi ifrån oss njurar till andra delar av Norden. Man håller då reda på balansen så att njurar alltid återbetalas.
  5. För övriga patienter gäller tid på väntelistan. Undantag kan göras i enstaka fall om en patient får en mycket svår situation i dialys, framför allt att vi har svårt att få tillgång till blodbanan och möjligheterna att lägga nya fistlar eller dialyskatetrar ses om uttömda. En viss hänsyn tas också till storlek och ålder. Man transplanterar knappast en njure från en 75-årig, 45-kilos dam till en 20-årig, 100-kilos muskelbyggare. Någon exakt ålder och storleksmatch är det dock inte alls fråga om.
  6. På vissa centra prioriterar man också vävnadslikhet (alltså inte vävnadsidentitet enligt ovan). Vi anser idag att vävnadslikhet har en liten betydelse med de moderna immunhämmande läkemedel som vi använder.  
     

Med vänliga hälsningar

Annika Tibell

 

Copyright 2008 Välkommen till Fam. Blom-Larsen